En flicka som kallas Alice

Har jobbat hela förmiddagen idag och efter jobbet åkte jag till Dejans place (Piazza eller nått liknande) och köpte mat, sjuuuukt bra mat dessutom! För en stund sen kom mamma hem, men just nu irrar hon omkring och ska göra massa grejer, som att städa, tvätta, plocka ur diskmaskinen osv. Tycker hon ska lugna ner sig en sekund, men det är nog inte hennes starka sida :-)

Jag är inne i en period då jag läser mycket, läser just nu en av världens bästa böcker, En flicka som kallas Alice. Den är gripande och sorglig, tårarna är nära hela tiden. Kan inte slita mig från den, ååh :-)
Löpningen igår gick förresten kanonbra, 5 km på 29,04 och jag är nöjd :-) Med tanke på hur kasst jag mådde igår så hade jag nog varit nöjd om jag kom runt på en timme. Tur Malin var med, om vi springer tillsammans så kan vi inte stanna förrän den andra gör det, och det gör att man springer och springer tills man är helt död, vilket är meningen också :-) Kvällen slutade tyvärr inte lika bra, men det är bara att bita ihop!

Mitt motto: Man förtränger det aldrig, man bara lär sig att leva med det!


Bjuder på en flera år gammal bild från Nyköpings folkracefestival :-) Har fortfarande inte orkat ladda
kameran, så den fick inte följa med i helgen heller, haha!